Vattenhjulen snurrar

Vattenhjulen hade en viktig roll när Sverige industrialiserades. Vid förra sekelskiftet fanns mer än 4 000 vattenhjul i drift. Genom vattenkraften fick industrierna tillgång till billig energi och Sverige fick inledningsvis en helt annan industriell karaktär än exempelvis England där ångkraften gjorde att många fabriker byggdes i städerna. Här byggdes fabrikerna där det fanns en lämplig fallhöjd vilket ofta var på landsbygden och därför finns så många industriminnen kvar. De flesta vattenhjul togs ur drift när elektriciteten kom och ersatter av turbiner som drev en generator.

 

Men vattenhjulen snurrar fortfarande och det byggs ständigt nya vattenhjul. Uppskattningsvis finns det cirka 40 vattenhjul i drift på arbetslivsmuseerna i Sverige.

 

Här följer en ofullständig lista över nyproduktioner och större renoveringar.

Hjälp gärna till att komplettera med det som saknas

 

Karmansbo, Västmanland, start 2014 pågår

Stort brett överfallshjul

Snickare Mattias Hallgren

http://traditionsbararna.se/  

 

Smälthammaren i Häfla, Östergötland, 2014

Underfallshjul med gjutjärnssidor, snickare Gunnar Zackrissson

http://www.finspang.se/hafla/

 

Hammarsmedjan i Orrefors, Småland, 2014

Överfallshjul byggt i föreningens regi

https://hammarsmedjaniorrefors.wordpress.com/

 

Jära såg, Småland, 2013

överfallshjul

                          

Storbrohyttan, Värmland, 2012

Bröstfallshjul

Nyligen genomfört bygge i föreningens regi

http://www.filipstadshembygd.se/index.php?sida=stampen

 

Överfallshjulet vid Rasmus kvarn. Foto: Torsten Nilsson.
Vill ni höra hur det låter?
Se hjulet snurra?
 

Aldrig har vi haft så många att tacka för så mycket!

När jag började på Arbetets museum för 14 år sedan var jag ensam om att jobba med arbetslivsmuseer och vi hade ingen aning om hur många arbetslivsmuseer det fanns i Sverige.
Idag vet vi att det är exakt 1 459 museer (2014-12-16 kl. 18.39)
Alla museerna finns i vår databas och nu äntligen kommer vi att på ett snyggt sätt kunna webb publicera databasen. Titta in på www.arbetslivsmuseer.se och njut! Kartan över alla arbetslivsmuseer i Sverige är helt magisk.

 

Sommaren 2013 fick Arbetets museum besked om att vi beviljats medel för vår satsning på att bygga upp ett kunskapscentrum för arbetslivsmuseer. Genom denna satsning har vi kunnat anställa Kjell och Richard. Aldrig tidigare har vi kunnat erbjuda så mycket kunskap och kursverksamhet till arbetslivsmuseerna. Databasen har blivit mer och mer viktig och idag exporterar vi uppgifter ur den till Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för Kulturanalys och Wikipedia.

 

ArbetSam bildades 1998. Sexton år senare är ArbetSam Sveriges största museiförening med mer än 500 medlemsmuseer. Utan Lovisa och Annette på kansliet skulle ArbetSam inte kunna ge någon service till medlemsmuseerna och föreningen skulle knappast nå 500 medlemmar.

 

Arbetets museum och ArbetSam samarbetar i de flesta frågor. Det gemensamma målet är att nå så många arbetslivsmuseer som möjligt. Vi vill synliggöra, stötta och hjälpa.
Aldrig tidigare har vi varit så många som arbetar med arbetslivsmuseernas bästa som mål!

 

God jul oh Gott nytt år!

 

 
Från vänster:

Richard Andersson, databasansvarig, Arbetets museum
Ansvarar för att vår databas över arbetslivsmuseerna är uppdaterad och korrekt

 

Lovisa A. Grentzelius, samordnare, ArbetSam
Sköter ArbetSams medlemskontakter och samordning

 

Torsten Nilsson, 1:e intendent, Arbetets museum
Jobbar med samordning av våra gemensamma resurser

 

Kjell Nordeman, arbetslivsintendent, Arbetets museum
Ansvarig för Kunskapscentrum; kurser, utbildningar och rådgivning

 

Annette Backner, ekonomikanslist, ArbetSam
Sköter ArbetSams bokföring, ekonomi, uppföljning

 


Var tog järnriket vägen?

Efter 50 mil på isiga vägar var vi framme vid Dalälven och Gysinge bruk, vackra byggnader, hantverkskunskaper, byggnadsvård och en härlig butik. När vi byggde upp Olofsfors bruksmuseum i Västerbotten under slutet av 1990-talet var Järnriket i Gästrikland en av våra stora förebilder. Här fanns ett GO, en bra organisation, nya tankar som genus, stor kunskap om järnhantering och förståelse om vikten att samarbete med turistnäringen.

 

Ledsen Järnriket och länsmuseet men idag är jag inte lika imponerad, inte alls imponerad om jag skall vara ärlig. Verkar som att ni flyttat det mesta av resurserna till Hälsingegårdarna och lämnat Järnriket. Kanske förståligt, det ena upphöjt till väldskulturarv det andra ett stort ansvarsområde som kräver stora resurser. Och det kan väl vara så att man som länsmuseum inte klarar av flera externa engagemang samtidigt. Skall tjänstepersonerna ut till anläggningara utanför Gävle kan resan bli lång.

 

”Under året har satsningen, för museets del, ändrat fokus något, för att i framtiden få en tydligare inriktning mot byggnadsvård och kulturarvspedagogik”. Länsmuseets verksamhetsberättelse 2013.

Detta ändrade fokus kan vara bra eftersom det bland besöksmålen finns omistliga pärlor som måste bevaras. En plats jag känner stor oro för är Wij valsverk, en fantastisk teknikhistorisk anläggning med valsverk och stationär ångmaskin men ingen fungerande organisation som värnar denna unika anläggning. Men till vilken nytta är kulturarvsbevarande om ingen bryr sig och ingen besöker platsen?

 

Den nya inriktningen syns tydligt på www.jernriket.se där det finns fina beskrivningar av besöksmålen men när man sedan blir besökssugen och klickar på Besöksmål möts av detta

 

 
 

Skall Järnriket kunna leva och frodas måste ni satsa på de lokala organisationerna, stötta och hjälpa, inspirera och se till att de får resurser. För utan lokala ideella krafter klarar vi inte av detta. Men det krävs också att länsmuseet i Gävle visar lite jävlar anamma och engagemang och inte bara sitter nöjda med Hälsingegårdarna!

 

 

 


Att stänga dörren och lämna jobbet

Forskarna beräknar att mer än 50 % av de jobb som finns idag kommer att försvinna inom de närmaste 20 åren, ersatta av robotar och datorscript. Nya arbeten kommer att skapas men knappast lika många. Man kan undra om det kommer att bli fler arbetslivsmuseer?

 

Julia tänkte nog inte på arbetslivsmuseum när hon efter 112 års verksamhet stängde dörren till Borgquists hattaffär och verkstad i Trelleborg. Hon låste noggrant. Året var 1978 och tiderna hade förändrats. Förr syddes hattar, mössor och studentmössor i affärens verkstad men nu importerades billiga hattar och studentmössor från andra länder. Dörren förblev låst fram till 2005 när den Borgquistska hattfabriken återupptäcktes.

 

Idag köper man inte hattar hos Borgquistska. Nu handlar man kulturuppleveler och berättelser om Sverige förr, ett Sverige där man bar stråhatt på sommaren och plommonstop på vintern. Borgquistska förvaltas idag av Föreningen Gamla Trelleborg.

 

Borgquistska hattmuseet är vinnare i tävlingen Årets Arbetslivsmuseum 2014. Det Borgquistska hattmuseet i Trelleborg har utsetts till vinnare av utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum 2014. Genom utmärkelsen uppmärksammas och uppmuntras alla ideella krafter som vårdar, bevarar och visar vårt kulturarv. Föreningen Gamla Trelleborg bevarar och vårdar en autentisk arbetsmiljö på ett föredömligt sätt och verksamheten drivs genom ett stort ideellt engagemang. Visningar för skolklasser, pensionärsgrupper, studentjubilarer, föreningar, företag och allmänhet sker under ledning av ideellt arbetande guider. 

 

 

– Glädjen bubblar i min kropp! Jag måste genast dela med mig av denna glädje till alla ideella krafter som gjort detta möjligt, sade Jan Arvid Nilsson när juryn ringde upp och meddelade nyheten om utmärkelsen.

 

Juryn hade ett svårt arbete att vaska fram vinnaren bland så många bra nominerade museer men Årets Arbetslivsmuseum 2014 framstod tydligt fram emot dagens slut. Initialt fanns en viss tveksamhet kring vinnarens tillgänglighet; andra våningen, smal trappa och ingen hiss. Men när juryn upptäckte fantastiska 360-gradersbilder på föreningens hemsida där alla kan gå runt i anläggningen och med en knapptryckning promenera upp för trappan, då försvann all tveksamhet. Borgquistska hattmuseet är ett utmärkt exempel på hur kulturarvet kan göras tillgängligt även då förutsättningarna är begränsade.

 

Prisutdelningen sker i Trelleborg 8 november


 

Stiftelsen för strategisk forskning har beräknat sannolikheten att yrken tas över av datorer under de kommande 20 åren. Noterar till min glädje att Museigubbe inte finns med på listan!

Yrkeskod
521 fotomodeller m.fl. 98,0%
412 bokförings- och redovisningsassistenter 97,0%
824 maskinoperatörer, trävaruindustri 97,0%
414 biblioteksassistenter m.fl. 96,6%
421 kassapersonal m.fl. 95,3%
921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 95,0%
829 övriga maskinoperatörer och montörer 94,8%
522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 94,4%
911 torg- och marknadsförsäljare 94,0%
419 övrig kontorspersonal 94,0%
915 renhållnings- och återvinningsarbetare 93,0%
411 kontorssekreterare och dataregistrerare 92,2%
828 montörer 91,4%
833 maskinförare 90,2%
823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 89,8%
831 lokförare m.fl. 89,6%
343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 89,3%
812 processoperatörer vid stål- o metallverk 89,0%
913 köks- och restaurangbiträden 88,6%
512 storhushålls- och restaurangpersonal 88,4%
742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 87,9%
722 smeder, verktygsmakare m.fl. 87,1%
741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. 87,1%
811 malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 86,8%
822 maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 86,2%
815 processoperatörer, kemisk basindistri 85,0%
931 grovarbetare inom bygg och anläggning 84,8%
721 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 84,1%
813 processoperatörer, glas och keramiska produkter 83,3%
342 agenter, förmedlare m.fl. 81,7%
834 däckspersonal 81,2%
825 maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 81,1%
732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 80,6%
832 fordonsförare 80,1%
614 skogsbrukare 79,8%
413 lager- och transportassistenter 78,8%
415 brevbärare m.fl. 78,6%

 

 

 

 

Unika maskiner II - Yxhammaren på Hults bruk

Vem behöver en yxa idag? För en Robinsondeltagare kan det vara ett förstahandsval och vid en zombieinvasion blir yxan ett viktigt verktyg. Men i övrigt är vi nog inte så många som idag rangordnar yxan före den elektriska skruvdragaren. Förr i tiden var yxan ett viktigt verktyg. Eller man skall kanske säga yxorna eftersom det fanns en rad olika yxor som användes till olika arbetsuppgifter. Yxorna tillverkades hantverksmässigt av byasmeden eller av speciella yxsmeder och en bra yxa kunde gå i arv i familjen.

 

När den industriella revolutionen kom till Sverige mekaniserades tillverkningen av yxor och en rad yxfabriker grundades. Idag finns tre yxfabriker kvar, Gränsfors bruk i Hälsingland, Wetterlings yxor i Gästrikland och Hults bruk i Östergötland, strax utanför Norrköping.  Nu för tiden sker yxsmides i smidespressar där det uppvärma yxämnet flyttas mellan de olika verktygen i yxpressen, se film.

 

Mellan hantverkssmidet och yxpressen finns en mystisk maskin, yxhammaren, som i sin utformning ser ut som en stångjärnshammare med ett kortare skaft. Längst fram sitter en rad verktyg för att forma yxan, ett kortare hammarskaft och sedan drivmekanismen. Yxhammaren drivs på samma sätt som en stjärthammare i en spiksmedja med piggar som lyfter hammaren genom att pressa ned bakdelen av hammarskaftet. Yxhammaren har två stora svänghjul som gör driften jämnare. Varvtalet kan inte ha varit allt för stort eftersom lyftpiggarna sitter tätt och hammarskaftet saknar en överliggare som snärtar tillbaks hammaren mot städet vilket är vanligt på exempelvis räckhammare. Hammaren har förmodligen drivits av vattenkraft.

 

Denna yxhammare står som ett monument utanför Hults bruks herrgård. I dagsläget känner vi inte till något fler exemplar av denna maskintyp. Bra att den blev bevarad men visst är det synd och skam att denna unika maskin skall stå ute i regn och blåst och långsamt förstöras.

Snälla ge yxhammaren på Hults bruk tak över huvudet!

 
 

 


Unika maskiner I - Maskin för klippt spik

 
 
 

Före maskintiden tillverkades spik i smedjor där spiken smiddes ut i vattendrivna snabbslående stjärthammare. Smeden tillverkade den raka spiken och smedspojken slog skallen. Senast jag smidde en spik tog det mer än 25 minuter att tillverka en spik som blev krokig och ful men bara min. Tempot i spiksmedjan var högt eftersom spiksmeden hade betalt per tillverkad spik. För att klara av räkningen använde man en låda med hål i där smedspojken placerade den färdiga spiken. Lådan kallades ”häck” och när häcken var full tömdes spikarna ut och man började raskt på nästa omgång spikar.

 

Med den klippta spiken revolutionerades spiktillverkningen. En maskin för klippt spik fungerar så att ett plattjärn matas in i maskinen som sekundsnabb klipper av plattjärnet på tvären till ett spikämne, nyper fast spikämnet och slår till i ena ändan så att spiken får en skalle. Den färdiga spiken ramlar sedan ner i ett tråg under spikmaskinen. Boxholms bruk i Östergötland startade 1754 som ett järnbruk. Under 1900-talet blev klippt spik brukets stora produkt och ett stort antal spikmaskiner fanns i Boxholm. När produktionen förändrades skrotades alla spikmaskiner men genom lyckliga omständigheter lyckades man rädda en spikmaskin. Den bevarade maskinen för klippt spik som finns på Boxholms bruksmuseum är helt unik och saknar motsvarighet i Sverige. Maskinen är körbar och visas i drift när man besöker bruksmuseet.

 

 
 
 

1 <3 Osby

Osby måste vara en av Sveriges museitätaste orter. Osby är egen kommun med drygt 12 000 invånare. Osby ligger i Snapphaneområdet i Norra Skåne. Inom en radie av några kilometer hittar man sex helt unika museer. De berättar alla historien om lokala entreprenörer som i början av 1900-talet såg en affärsidé och startade tillverkning baserat på lokala förutsättningar.

BRIO lekoseum
Berättar om det lilla snickeriet som växte till en världsindustri.

Fotomuseet i Osby
Med sina 1 300 kameror blev museet årets samlare 2010

Motorfabriken Göta
Med sin unika tvåtaktsmotor som suttit i så många segelbåtar. Hela produktionslinjen bevarad och massor med reservdelar till Göta och Solo.

Lilla Enebackens museum
Museet vill spegla olika epoker och viktiga näringsgrenar i samhällets utveckling från medeltiden fram till nutid,

Spinneriet Strömsborg
Komplett spinneri med hela produktionslinjen bevarad. När de för några år sedan besvarade vår enkät om hur många föremål som fanns svarade de ETT föremål – ett spinneri. Om man besöker Strömsborg inser man att ett spinneri består av ganska många föremål.

Killebergs Kettingfabrik
Komplett kättingfabrik där man till och med kan visa en automatisk kättingsvetsmaskin.

Och för er som undrar om nutiden så står kaninen och apan kvar!



Ett tempel i vildmarken

Så har jag klarat av ett måste här i livet. Ett besök vid Ågs hytta, en ikon och ett måste bland hyttorna i Sverige. Resan kostade fyra mil grusvägar och en mycket skitig bil men det var värt varje krona.

 

Ågs bruk anlades  1828 av Stora Kopparbergs Bergslag. I Åg smältes malmen och göts till tackjärn som sedan fraktades till Korså bruk där det färskades till smidbart järn. När masugnsdriften i Åg lades ner 1927 hoppades man att verksamheten skulle återupptas och det beslutades att ingenting skulle rivas. Idag kan man därför uppleva en nästan komplett bruksanläggning.  Här finns en väl bevarad hytta, rostugn och en fantastisk stor slaggvarp som inte plundrats av vägbyggare.

 

Utan guide var det o möjligt att komma in i hyttan men masugnen, blåsmaskiner och vattenhjul skall enligt uppgift finnas intakta. Lite grinigare var det att se bruksmiljön, sly, buskar och träd håller på att besegra ännu en bruksmiljö. När hyttan var i drift fanns det inte många träd runt bruket, nu håller bruket på att försvinna i den frodiga växtligheten. Mitt intryck var att bostadshusen tillåtits moderniseras för mycket och en central tomt var ett riktigt skrotupplag.  Men vad skall man begära? Folk vill bo modernt och inte på ett museum, men nog smärtar det när en ikon som Ågs bruk inte behandlas med respekt.

 

Varför en ikon?

En av de första industrifilmerna i Sverige spelades in i Åg och Korså. Första filmningen var i Åg 1918 och sedan i Korså 1925-1926. Filmen som heter Två 1800-tals bruk beställdes av Stora Kopparbergs Bergslags AB. I filmen får man följa arbetet och vardagslivet på de två bruken. Filmen är ett fantastiskt historisk dokument som beskriver hela tillverkningsprocessen. Tyvärr har filmens ägare vägrat att släppa filmen fri på grund av risken att den skall piratkopieras och spridas. Därför är det inte ofta man får chansen att se den vilket är synd och skam.

 

Ett väl bevarat bruksområdet och en film som är inspelad på plats förtjänar ett bättre öde än att gömmas undan till ingen nytta.

 

 

Renovering av lokomobiler

Aldrig tidigare har det byggts så mycket museijärnväg som de senaste åren

Aldrig tidigare har det byggts så många vattenhjul till arbetslivsmuseer som under de senaste åren

 

Och aldrig tidigare har det renoverats så många lokomobiler som nu!

 

På museerna finns en fantastisk samling duktiga människor som kan berätta en bra historia. Den senaste berättartrenden är att komplettera människors historier med att visa maskiner och tekniska system i drift. Att se en lokomobil som arbetar är inte bara spännande och intressant. Det är också en upplevelse för alla sinnen. Ångpannan avger värme och doftar av trä eller stenkol, drivhjulen gnekar, ångan pyser och hela upplevelsen är en fröjd för ögat. Runt maskinen finns människor som kan berätta om teknik och arbetsförhållanden. Dessutom måste lokomobilen göra ett jobb och ett vanligt arbete var att driva ett sågverk. Så innan lokomobilen är klar att starta måste man också reparera maskinen som skall drivas. Att flera renoveringsprojekt pågår samtidigt är bra. Det öppnar för möjligheter att samarbeta, dela erfarenheter och låna verktyg mellan varandra.

 

Mörlunda Hembygdsförening i Småland renoverar en Munktellmaskin som driver ett klingsågverk. För några år sedan började tuberna läcka och man var tvungna att ta maskinen ur drift. Efter bidrag från Riksantikvarieämbetet skall nu lokomobilen renoveras. Före jul skall alla tuber vara demonterade. Under vintern genomförs en kurs i lokomobilrenovering och till sommaren skall lokomobilen tas i drift igen. Majny Bildkvist är ansvarig för lokomobilprojektet.

 

 

 

 

I den gamla fabriksbyggnaden på Jäderholmarna utanför Arboga, Västmanland, har Jäderbruks vänner byggt en maskinverkstad. Fabriksbyggnaden var innan föreningen övertog den i mycket dåligt skick. Med hjälp av EU-pengar, byggnadsvårdsmedel och projektbidrag från Riksantikvarieämbetet har man nu skapat en föreningslokal med verkstad, möteslokal och ett blivande museum. Det första objektet som togs in i verkstaden var en Munktell lokomobil som skall renoveras. Nu arbetar man med att tuba om pannan och inom några år kommer vi säkert att få se en lokomobil på Jäderbruksdagarna.

 

 
 
 
I Yxnanäs, södra Småland, har Bo Johansson och hans vänner i hembygdsföreningen blivit lyckliga ägare till ett klingsågverk som drivs av en Munktell lokomobil. När sågen stängde var det ingen som satte en hink över skorstenen så asklådan har rostat sönder och tuberna måste bytas. Men i övrigt är maskinen i gott skick. Innan renoveringen börjar måste dock maskinhusets tak åtgärdas eftersom betongbjälklaget buktar oroväckande.
 
 
 

Det finns hopp för ungdomen!

Vi pratar ofta om att ungdomar inte är intresserade av sånt som är gammalt; hur man levde förr, gamla fabriker och att engagera sig i arbetslivsmuseer. Om jag tänker på min egen uppväxt var vi totalt ointresserade av det gamla, förutom som möjliga platser att smyga runt på, och utforska –bilvrak i skogen, ödehus, soptippar och annat spännande. Jag antar att detta idag kallas Urban exploration. Skillnaden mot 70-talet är att idag finns det så mycket mer att undersöka, många arbetsplatser från 70-talet är nedlagda, stadda i förfall och härliga platser att utforska. Kalla krigets anläggningar som förr var försvarshemligheter är idag platser för upptäckarglädje. Min egen väg till att bli industrihistorienörd gick genom dykning. När man väl lärt sig dyktekniken behövde man något mer att göra under vattnet och för mig blev det vrak och marinarkeologi.

Idag har datorn tagit över det mesta i vårt samhälle och computer gaming är ett stort intresse bland ungdomar. En stor svensk spelsuccé som kom för 10 år sedan är spelet Battlefield 1942. Om man tittar lite närmare på spelmiljön hittar man en vindmölla, hammarsmedja och ett klingsågverke som drivs av en råoljemotor. Över teamspeak kan man höra en snabb order.

– Defend the sawmill at all costs!

I de flesta fantasyspel finns vattendrivna kvarnar, vindmöllor och stenbrott. Smedjan som finns i varje spel brukar vara en central punkt I spelvärlden. Jag gissar att de flesta fantasyspelare skulle vilja besöka en smedja och träffa en svärdsmed. Från den digitala världen kan vi gå till platser som finns irl. Vi tillbringar mer och mer tid framför tangentbord och bildskärmar, både arbetstid och fritid. Därför kommer verkligheten och det handfasta greppet om en skiftnyckel att locka fler och fler till arbetslivsmuseernas underbara värld!

 



Under uppväxten är relationen till den omgivande miljön viktig för förståelsen av samhället. Även om ungdomarna i Ludvika är ointresserade av det industriella kulturarvet och skriver könsord på väggarna så vet de vad byggnaden kallas och vad den användes till = En bra start!

Elcentral i Klenshyttans masugn. Foto: Torsten Nilsson

 

 

 

 


Smalspår möter normalspår

Arbetets museum i Norrköping är ett centralmuseum.

Ett av våra uppdrag är att bevara industrisamhällets kulturarv.

För att klara av detta behöver man vänner.

Vi har 1425 vänner.

Vi kallar dem arbetslivsmuseer.

Museer som berättar om arbete och yrkesliv, maskiner och tekniska system men även om fackligt engagemang och arbetsförhållanden, boende och fritid, drömmar och förhoppningar.

Lennakatten i Uppsala är ett arbetslivsmuseum.

 

Aldrig tidigare har vi byggt så mycket järnväg som nu.

Jag tänker naturligtvis på museijärnvägar.

Mariefred har slutfört en omfattande utbyggnad av sin bana.

På Gotland är museijärnvägen mitt i en omfattande utbyggnad av spår och stationshus och snart kommer man att nå målet för utbyggnaden, stationssamhället Roma.

I centrala Köping planeras för en omfattande utbyggnad av museijärnvägen.

I Galtström söder om Sundsvall återskapas järnbrukets järnväg och där har man till och med gått så långt att man planerar att ta hem den gamla bruksångbåten från 1880-talet. Den skall då sjöbogseras från Skellefteå.

 

Och så har vi Lennakatten

På sommaren bedriver föreningen en omfattande trafik mellan Uppsala och Lenna.

När föreningsmedlemmarna behövde ett vettigt omklädningsrum för de som arbetar på museibanan byggde de ett stort stationshus med duschar och omklädningsrum.

När E4:an drogs utanför Uppsala och en del av järnvägen försvann byggde de en bro över motorvägen.

När ångpannan började läcka bytte de tuberna och nitade det skadade området.

 

Och nu har de byggt ett stationshus mitt i Uppsala!

Granne med Resecentrum.

Här möts smalspår och normalspår.

Historia och nutid.

Vem som får betalt och vem som arbetar ideellt kan vi inte se eftersom de alla är lika skickliga.

Stort ideellt engagemang, visionära idéer och stor kunskap men också framsynta politiker och tjänstemän som vågat satsa på en ideell förening har lett fram till detta – en levande museijärnväg mitt i Uppsala!

 

Så mina vänner.

När jag tänker på Uppsala tänker jag inte på Pelle Svanslös, Domkyrkan eller Uppsala universitet.

Vanligtvis tänker jag på Akademiska sjukhuset som hjälpte oss så mycket när vårt första barn föddes.

Men idag tänker jag på en underbart duktig museiförening.

Lennakatten!

 

Ni är så bra!

Lycka till med ert nya stationshus.



I <3 Hässleholm!

Trodde inte att jag någonsin skulle skriva de orden men nu har Hässleholm förtjänat all industrihistorisk kärlek jag kan uppbåda. Jag vill rikta kärleken till ideella krafter, egna företagare och politiker i Hässleholm.

 

Filfabriken i Hässleholm = räddad!

Tykarpsgottan = räddad!

 

Filen var ett av de viktigaste verktygen i det tidiga industrisamhället. På varje mekanisk verkstad fanns en filarbänk där man fick de motsträviga metalldelarna att passa ihop. Därför fanns det i början av 1900-talet en filfabrik i varje större stad i Sverige. Idag finns en filfabrik bevarad - Filfabriken i Hässleholm. Fabriken låg inte i vägen för andra verksamheter och på så sätt blev den kvar efter nedläggningen 1986. Men efter år av misskötsel, skadegörelse och dåligt underhåll diskuterades på allvar att riva fabriken och flytta några utvalda maskiner till det lokalt belägna hembygdsmuseet. En filfabrik kommer aldrig att bli en kioskvältare som skapar massturism men trots denna vetskap valde filfabrikens vänner med gott stöd av kloka politiker att rädda fabriken. Idag är huset i gott skick, filhuggningsmaskinerna i topptrim och en av de stora slipmaskinerna har renoverats.

Missa inte Sveriges sista filfabrik om ni passerar Hässleholm.

 

Kalk är viktigt för jordbruk och industri och kalk var det som fick bönderna på den nordskånska slätten att krypa ned djupt under den svarta myllan. Brytningen i gruvan upphörde 1888 och under 1900-talet blev kalkgruvan ett uppskattat besöksmål. Allt var frid och fröjd tills räddningstjänsten på 1990-talet satte klorna i verksamheten. Våra besöksmål skall vara säkra för både besökarna och de som arbetar där men ibland går jakten på säkerhet till överdrift. I detta fall höll säkerhetsarbetet på att knäcka familjen som äger gruvan och driver den som besöksmål. Vill ni läsa mer kan ni Googla på Tykarpsgrottan och räddningstjänsten vilket ger cirka 2100 träffar. Men låt oss i stället se framåt. Femte generationen gruvägare har tagit vid och till helgen nyinvigs grottan, fladdermössen har vaknat och gruvan kan visas för intresserade besökare och blir det bråttom ut finns en ny fin nödutgång som kostat familjen cirka 1,5 miljoner kronor.

Missa inte en fantastik kalkgruva om ni passerar Hässleholm.



Nils Karlsson vid en av filhuggningsmaskinerna. Foto: Torsten Nilsson.

Den nya nödutgången vid Tykarpsgrottan är snart klar. Foto: Torsten Nilsson.


Äntligen – en museimässa för alla museer!

 

För första gången någonsin samlas museer för en Museimässa i Norrköping. Utställarna representerar en stor del av museisverige från Skåne i söder till Ulvön i norr. Museimässan vänder sig till bussresearrangörer, turistnäring, andra museer och intresserad allmänhet. Målet är att lyfta fram museer som besöksmål och hitta bra sätt för besöksnäring och museer att samverka.

 

Kom och inspireras av utställare, besök föredrag och ta med dig nya idéer hem!

Lär känna delar av museisverige som du inte visste fanns och hitta nya upplevelser för utflykten, bussresan och semestern. Bland utställarna har vi samlat både stort och smått, känt och okänt inom museibranschen.

 

Kändisar:

  • Årets samlare
  • Årets museum
  • Årets utställning
  • Årets arbetslivsmuseum
  • Sveriges Fängelsemuseum
  • Sveriges Hembygdsförbund
  • Svenska Skoindustrimuseet
  • Östergötlands museum
  • Sörmlandsmuseum

 

På gång att bli kändisar:

Hjorteds mopedmuseum. När Bosse la ner sin taxirörelse i Stockholm bestämde han sig för att förverkliga sina drömmar – ett eget mopedmuseum!

Ulvö Lilla Salteri.Syrad mat förekommer i flera civilisationers historia. Egyptier, Romare, Japaner, Isländare och norrlänningar har alla tagit del av de fördelar som den syrade maten kan erbjuda.

 

Brio lekoseum. Finns det något barn som aldrig lekt med en leksak tillverkad av Brios fabrik i Osby?

 

Qvarnstensgruvan Minnesfjället Förr fanns det en kvarn i varje by. Men varifrån fick man kvarnstenarna? Ring 010 – 10 10 433 och slå in kod 019 så får du veta mer.

 

Museispårvägen Malmköping

–  Mamma, vart åker alla spårvagnar när de blir gamla?

–  De åker till Malmköping. Där finns ett pensionärshem för spårvagnar. Ideellt drivet med billiga vårdplatser och god omvårdnad. Ibland får gamlingarna till och med komma ut på soliga promenader!

 

 

2-3 mars 2012  Arbetets museum i Norrköping

Laxholmskällaren på Arbetets museum i Norrköping

GPS N 58° 35.351’ E 16° 10.810’

 

Öppettider

  • Fredag 2 mars kl 11–17
  • Lördag 3 mars kl 11–16

Fri entré

 

Museimässan arrangeras av Arbetets museum och Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd i samarbete med Upplev Norrköping och arbetslivsmuseer över hela Sverige.

 

 


Backspegel och önskelista

Museiåret 2011 går mot sitt slut. Kanske finns det lite tid att fundera kring året som varit men framför allt tid för att tänka framåt.

 

Inom den ideella museisektorn har vi under året sett många positiva signaler. Det fortsätter att växa så det knakar i databasen över arbetslivsmuseer - idag 1423 museer! Se mer på www.arbetslivsmuseer.se ArbetSam har aldrig varit så stort som nu - 422 medlemsmuseer! Även om man på arbetslivsmuseerna är medvetna om problem och utmaningar finns en stor optimism bland de aktiva. RAÄ:s bidrag till arbetslivsmuseer har ökat till 6 miljoner. Statens Maritima Museer har ökat bidraget till fartygsbevarade från 500 000 kronor till en miljon. Genom olika EU-projekt, framför allt Leader investeras i det industriella kulturarvet. Hur mycket vet vi inte riktigt men det är åtskilliga miljoner.

 

2012 kommer att bli ett spännande år. De politiska och ekonomiska besluten inför Kulturarvslyftet tas i dagarna. Museibranschen skall få förstärkning med 4 400 personer. Trenden på de offentligt finansierade museerna har de senaste åren varit negativ. Antalet årsverken har minskat från 4815 årsverken (1998) till 4199 årsverken (2009) Men nu storsatsar regeringen på museisektorn. Kulturarvet skall digitaliseras. Under en treårsperiod skall 4 400 tjänster skapas på eller kring landets museer. En fördubbling av museisektorn! Men för att komma ifråga som anställd är det inte museal kompetens som krävs i första hand utan en längre sjukskrivning, ett arbetshandikapp och en ganska sunkig lön. Vad innebär Kulturarvslyftet för museiyrket?  Dessutom kan man undra var alla nya museiarbetare skall rymmas? Arbetslivsmuseerna kommer med all sannolikhet att bli viktiga för Kulturarvslyftet, där finns massor med jobb som behöver göras och där finns tomma arbetsplatser.

Min önskelista för 2012 som jag lämnat till museitomten

Jag önskar att:

  1. konferensen om ångpannor 3-4 februari blir lyckad
  2. Myndigheten för kulturanalys fattar att arbetslivsmuseerna har besökare och bestämmer sig för att göra oss till en del av statistiken så att vi inte missar 13 miljoner museibesökare!
  3. Museimässan blir en succé. Titta gärna på www.museimassan.se
  4. Årets Arbetslivsmuseum 2012 blir lika bra som de två föregående pristagarna

 

God jul & Gott nytt år!

 

PS. Hörde följande av en kompis som inte arbetar på museum.

Vad får man om man korsar en kamphund och en museitjänsteman?

Svaret är = En mördarsnigel!

 

Hamnkranen i Norrköping som under hösten renoverats. Tack Norrköping!

Ett Kulturarvslyft. Den gamla hamnkranen i Norrköping har under hösten renoverats. Tack Norrköping!


Kan man tävla i museer?

Javisst kan man det!

Den 5 september sammanträder juryn som skall utse Årets Arbetslivsmuseum och vid fyratiden vet vi vem som skall äras med respekt, 25 000 kronor och en emaljskylt! Här ser ni alla nominerade museer.

 

Borgquistska hattmuseet, TRELLEBORG, Skåne

 

Bruzaholms Bruksmuseum, BRUZAHOLM, Småland

www.bruzabruk.se

 

Eds MC- och motormuseum, ED, Dalsland

home.swipnet.se/mc-dalsland/index.htm

 

EskilstunaMagasinet, ESKILSTUNA, Södermanland

www.eskilstunamagasinet.se

 

Föreningen L. Laurin, LYSEKIL, Bohuslän

www.llaurin.se

 

Gislaveds Industrimuseum, GISLAVED, Småland

www.industrimuseum-gislaved.se

 

Jädraås-Tallås järnväg - JTJ, JÄDRAÅS, Gästrikland

www.jtj.org

 

Lesjöfors Museum, Lesjöfors, Värmland

www.lesjoforsmuseum.com

 

Litografiska Museet, HUDDINGE, Stockholm

www.grudesmuseum.se

 

Norrbyskärs museum, NORRBYSKÄR, Västerbotten

www.norrbyskar.se

 

Nostalgimuseum, Domarbo, Uppland

www.nostalgimuseum.se

 

Råås kvarn, TRANÅS, Östergötland

www.raaskvarn.se

 

s/s Gerda, ESKILSTUNA, Södermanland

www.gerda.nu

 

s/s Trafik, HJO, Västergötland

www.sstrafik.se

 

Skolsegelfartyget Ellen, STOCKHOLM, Stockholm

www.syellen.org

 

Solnaskutan, SOLNA, Stockholm

www.constantia.se

 

Statarmuseet i Skåne, BARA, Skåne

www.statarmuseet.com

 

Stiftelsen Gamla Bankgården i Vrigstad, VRIGSTAD, Småland

www.bankgarden.se

 

Störlinge Lantbruks & Motormuseum, STÖRLINGE, Öland

www.motormuseet.se/

 

Teknikland, OPTAND, Jämtland

www.teknikland.se

 

Töllstorps Industrimuseum, GNOSJÖ, Småland

www.gnosjohembygdsforening.se

 

Upsala-Lenna Jernväg, Lennakatten - ULJ, UPPSALA, Uppland

www.lennakatten.se

 

Ängelholms flygmuseum, ÄNGELHOLM, Skåne

www.engelholmsflygmuseum.se 

 

 

 

 


Om

Min profilbild

Torsten Nilsson

Till vardags arbetar jag som 1:e intendent på Arbetets museum i Norrköping. Mitt kunskapsområde är industrihistoria och museiverksamhet.

RSS 2.0