arbetslivsmuseer

Arbetets museum i Norrköping är ett centralmuseum.

Ett av våra uppdrag är att bevara industrisamhällets kulturarv.

För att klara av detta behöver man vänner.

Vi har 1425 vänner.

Vi kallar dem arbetslivsmuseer.

Museer som berättar om arbete och yrkesliv, maskiner och tekniska system men även om fackligt engagemang och arbetsförhållanden, boende och fritid, drömmar och förhoppningar.

Lennakatten i Uppsala är ett arbetslivsmuseum.

 

Aldrig tidigare har vi byggt så mycket järnväg som nu.

Jag tänker naturligtvis på museijärnvägar.

Mariefred har slutfört en omfattande utbyggnad av sin bana.

På Gotland är museijärnvägen mitt i en omfattande utbyggnad av spår och stationshus och snart kommer man att nå målet för utbyggnaden, stationssamhället Roma.

I centrala Köping planeras för en omfattande utbyggnad av museijärnvägen.

I Galtström söder om Sundsvall återskapas järnbrukets järnväg och där har man till och med gått så långt att man planerar att ta hem den gamla bruksångbåten från 1880-talet. Den skall då sjöbogseras från Skellefteå.

 

Och så har vi Lennakatten

På sommaren bedriver föreningen en omfattande trafik mellan Uppsala och Lenna.

När föreningsmedlemmarna behövde ett vettigt omklädningsrum för de som arbetar på museibanan byggde de ett stort stationshus med duschar och omklädningsrum.

När E4:an drogs utanför Uppsala och en del av järnvägen försvann byggde de en bro över motorvägen.

När ångpannan började läcka bytte de tuberna och nitade det skadade området.

 

Och nu har de byggt ett stationshus mitt i Uppsala!

Granne med Resecentrum.

Här möts smalspår och normalspår.

Historia och nutid.

Vem som får betalt och vem som arbetar ideellt kan vi inte se eftersom de alla är lika skickliga.

Stort ideellt engagemang, visionära idéer och stor kunskap men också framsynta politiker och tjänstemän som vågat satsa på en ideell förening har lett fram till detta – en levande museijärnväg mitt i Uppsala!

 

Så mina vänner.

När jag tänker på Uppsala tänker jag inte på Pelle Svanslös, Domkyrkan eller Uppsala universitet.

Vanligtvis tänker jag på Akademiska sjukhuset som hjälpte oss så mycket när vårt första barn föddes.

Men idag tänker jag på en underbart duktig museiförening.

Lennakatten!

 

Ni är så bra!

Lycka till med ert nya stationshus.

Trodde inte att jag någonsin skulle skriva de orden men nu har Hässleholm förtjänat all industrihistorisk kärlek jag kan uppbåda. Jag vill rikta kärleken till ideella krafter, egna företagare och politiker i Hässleholm.

 

Filfabriken i Hässleholm = räddad!

Tykarpsgottan = räddad!

 

Filen var ett av de viktigaste verktygen i det tidiga industrisamhället. På varje mekanisk verkstad fanns en filarbänk där man fick de motsträviga metalldelarna att passa ihop. Därför fanns det i början av 1900-talet en filfabrik i varje större stad i Sverige. Idag finns en filfabrik bevarad - Filfabriken i Hässleholm. Fabriken låg inte i vägen för andra verksamheter och på så sätt blev den kvar efter nedläggningen 1986. Men efter år av misskötsel, skadegörelse och dåligt underhåll diskuterades på allvar att riva fabriken och flytta några utvalda maskiner till det lokalt belägna hembygdsmuseet. En filfabrik kommer aldrig att bli en kioskvältare som skapar massturism men trots denna vetskap valde filfabrikens vänner med gott stöd av kloka politiker att rädda fabriken. Idag är huset i gott skick, filhuggningsmaskinerna i topptrim och en av de stora slipmaskinerna har renoverats.

Missa inte Sveriges sista filfabrik om ni passerar Hässleholm.

 

Kalk är viktigt för jordbruk och industri och kalk var det som fick bönderna på den nordskånska slätten att krypa ned djupt under den svarta myllan. Brytningen i gruvan upphörde 1888 och under 1900-talet blev kalkgruvan ett uppskattat besöksmål. Allt var frid och fröjd tills räddningstjänsten på 1990-talet satte klorna i verksamheten. Våra besöksmål skall vara säkra för både besökarna och de som arbetar där men ibland går jakten på säkerhet till överdrift. I detta fall höll säkerhetsarbetet på att knäcka familjen som äger gruvan och driver den som besöksmål. Vill ni läsa mer kan ni Googla på Tykarpsgrottan och räddningstjänsten vilket ger cirka 2100 träffar. Men låt oss i stället se framåt. Femte generationen gruvägare har tagit vid och till helgen nyinvigs grottan, fladdermössen har vaknat och gruvan kan visas för intresserade besökare och blir det bråttom ut finns en ny fin nödutgång som kostat familjen cirka 1,5 miljoner kronor.

Missa inte en fantastik kalkgruva om ni passerar Hässleholm.

Nils Karlsson vid en av filhuggningsmaskinerna. Foto: Torsten Nilsson.

Den nya nödutgången vid Tykarpsgrottan är snart klar. Foto: Torsten Nilsson.